Det här är en blä vecka...föreläsning igår...inga ord för den...jag lärde mig inget nytt. PUNKT!

Imorgon är det personalmöte hela kvällen! Det blir värre...jag ska prata på det! Usch... Berätta om genus för mina kollegor och hur långt vi kommit i min lilla genus-grupp.
Jag kan gärna prata om genus, tycker det är jätte kul. Men att prata framför andra människor tycker jag är rätt jobbigt. Antar att det blir lättare ju mer man gör det, men när man inte gör det kontinuerligt så försämras chansen att förbättras på det...iaf för mig! Att prata inför en stor barngrupp är däremot inga problem, oavsett om ja känner barnen eller inte. Undra varför det ska va en sån skillnad?

Jag vet precis vad jag gör för fel när jag ska prata inför massa människor! Tänker på det varje gång innan ett föräldramöte el dyl när jag ändå måste ta mig igenom det och förhoppningsvis förbättras på det, för det är klart man vill bli bättre! Mitt mål är att bli bäst på allt haha



När jag ska prata inför massa människor så:
¤ Pratar jag alldeles för fort och otydligt
¤ Fastnar på ord, och finner inte det ord jag söker
¤ Kan inte bestämma mig hur jag ska stå eller på vem jag ska fixera blicken
¤ Tappar tråden. Har svårt att hålla mig till att säga det jag tänkt
¤ Gör så gott jag kan för att skratta bort det jag egentligen vill säga

Om man vet vad det är man behöver förändra, och ser sina fel så bör det blir lättare att förbättras! Eller hur? :) Tänker jag fel och bör tänka annorlunda?

Nog med negg! Jag äter choklad!
Pussades massa med gulligull isabelle i helgen o det får jag äta upp nu...huggorms-bassilusker dom små har! Att vakna av täpt näsa...äh, jag är inte monser-förkyld iaf!

Funderar på att gå o lägga mig tidigt och läsa en bok.... Kanske lägga upp en plan hur jag ska lägga upp det jag tänkt säga på mötet imorgon? Bra att michaela är där så man kan få en ärlig bedömning om man blivit bättre. Är lätt att va för hård mot sig själv! Men glöm att jag skulle välja att fästa blicken på henne, då skulle jag ju garva läppen av mig haha